Trivselregler och gemensamma ytor


Trivselregler 

Följande regler är utfärdade av Styrelsen, då vi tror att glada grannar är bra grannar. Följande tips och riktlinjer är uppsatta för att vi ska visa varandra hänsyn och bidra till bra grannsämja och ökad trivsamhet.

Alla medlemmar har ett gemensamt ansvar för att vår bostadsrättsförening förblir en trivsam och väl fungerande förening. Förutom stadgarna har föreningen också ett antal ordningsregler vilka är till för att öka trivseln för de boende. Det här bör du veta om föreningens ordningsregler.

Ansvar för ordningen
Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och verkställa de beslut som föreningsstämman fattar. I den löpande förvaltningen ingår också ordningsfrågorna. Detta innebär att styrelsen har ansvaret för att det är ordning och reda både i och utanför huset/husen. Alla är i princip skyldiga att rätta sig efter ordningsreglerna. Att bo i bostadsrätt innebär ett gemensamt ansvar. Som medlem i föreningen har Du inte bara rätten till en bostad i föreningens hus utan Du har också skyldigheter mot föreningen och övriga medlemmar!

För vem gäller reglerna?
Ordningsreglerna gäller Dig som bostadsrättshavare men även familjemedlemmar omfattas liksom gäster, inneboende eller hantverkare som utför arbete åt Dig i lägenheten. Ordningsreglerna gäller också för andrahandshyresgäster. Om föreningen har egna hyresgäster gäller reglerna även dem.

Vad händer om ordningsreglerna inte följs? 
Om ordningsreglerna inte följs kan styrelsen i allvarligare fall ifrågasätta om Du skall få bo kvar. Förseelser som är av liten betydelse för föreningen och övriga medlemmar kan inte leda till uppsägning. Först måste styrelsen uppmana den som bryter mot reglerna att följa dessa. Därefter och om medlemmen eller hyresgästen trots uppmaningen inte följer reglerna kan det blir fråga om uppsägning.

Störningar och Ljudvolym
För att alla ska trivas är det viktigt att man inte störs av omkringboende. Alla boende är skyldiga att visa hänsyn. Lagen ser strängt på störningar! Den som stör och inte rättar sig efter tillsägelse från styrelsen kan i allvarligare fall komma att bli uppsagd från lägenheten. Skyldigheten gäller i lägenheten men också i gemensamma utrymmen som till exempel i trapphus och hiss.

En grundregel är att man aldrig vid någon tid på dygnet får uppträda så man stör sina grannar. Tystnad för nattvila ska råda mellan 22:00 och 07:00.  Några exempel på saker som bör ske innan kl. 22.00.

·  Dammsuga

·  Tvätta i sin tvättmaskin

·  Hög volym på TV eller musikanläggning

·  Flytta möbler

Observera att borrning, spikning och liknande ska ske på vardagar mellan kl. 08.00 – 20.00 eller helger mellan kl. 09.00 – 20.00.
Kontakta i första hand dina grannar om du blir störd. Ska du anhålla en fest, göra renoveringar eller liknande är det jättebra att kontakta dina närmsta grannar och sätta upp en lapp på anslagstavlan i trapphuset innan, för att på så sätt minska irritation.

Om du upplever Störande grannar så finner du mer information på sidan: Störningar – om du har problem med störande grannar 
Där hittar du även störningsrapport för att föra journal över störningar.

Vårda föreningens tillgångar

  1. Tänk på att vara rädd om och väl vårda föreningens egendom. Kostnader för underhåll och reparationer betalas av alla gemensamt.
  2. Om akut skada inträffar i huset tag i första hand kontakt med någon i styrelsen eller fastighetsskötarfirman enligt anslag i porten.

Trygghet och säkerhet

  1. Kontrollera att ytterdörren i fastigheten går i lås efter in- och utpassering
  2. Släpp inte in någon okänd person i fastigheten. Var särskilt vaksam när Du öppnar via porttelefonen
  3. Lämna inte källardörrar olåsta.
  4. Var försiktig med eld, släck alla ljus innan du somnar, undvik att röka inne.
  5. Din lägenhet ska vara utrustad med brandvarnare.
  6. Meddela gärna grannar eller styrelsen om Du är bortrest under en längre tid.
  7. Parkera inte barnvagnar eller cyklar i trapphuset eftersom detta kan försvåra utrymning och förhindra framkomlighet.

 

Andrahandsuthyrning
Uthyrning i andra hand kräver styrelsens samtycke. Begäran om samtycke ska vara skriftlig och innehålla skälet för begäran, tidsperiod och vem som ska hyra lägenheten. Vi godkänner 1 år åt gången. Om uthyrningen ska pågå längre tid än två år ska hyresgästen avstå från besittningsskydd. Besittningsskyddet för andrahandshyresgäst avtalas bort genom ansökan till hyresnämnden, som har särskild blankett för detta.

Lägenhetsunderhåll
Bostadsrättshavare ansvarar för att underhålla lägenheten. Vad som ingår i lägenheten och som ska underhållas framgår av föreningens stadgar. Till lägenheten räknas normalt lägenhetens golv, väggar och tak, inredning i kök och badrum, glas och bågar i fönster samt inner- och ytterdörrar. Om något går sönder måste Du se till att det repareras.

Det är särskilt viktigt att Du har uppsikt över lägenhetens våtutrymmen. Läckageskador kostar stora pengar och leder i allmänhet till stort obehag för den som drabbas.

En särskild bostadsrättsförsäkring kan vara ett bra skydd om olyckan är framme.

Bygga om i lägenheten
Mindre förändringar får göras i lägenheten. Du får till exempel lägga nya golv, sätta upp nya skåp eller byta ut vitvaror i köket. Mer omfattande förändringar kräver dock styrelsens tillstånd, till exempel om Du vill ta ner en vägg, dra nya rör i kök och badrum. Ibland kan det också behövas bygganmälan för att utföra vissa åtgärder i lägenheten. Kontakta alltid styrelsen innan Du sätter i gång!

Tänk också på att ta hänsyn till de omkringboende när Du utför bullerstörande arbeten i lägenheten. Dessa bör i första hand utföras under dagtid (08.00-20.00). Se även punkten om Ljudvolym

Källare och vind
I källare och vind får personliga tillhörigheter endast förvaras på avsedd plats. Gångarna ska hållas fria från saker och får inte belamras. Undvik att förvara stöldbegärlig egendom i källare eller på vind, liksom brandfarligt gods eller mat/råvaror.

Husdjur
Innehavare av husdjur ska övervaka att dessa inte stör eller förorenar i fastigheten och inte heller rastas i planteringar eller på barnens lekytor. Plocka upp djurets spillning. Tänk på att inte borsta hunden på balkong då hårtussar lätt flyger in hos grannen.

Cyklar, mopeder, barnvagnar, rollatorer
Cyklar och mopeder ska förvaras i cykelrummet /på gården/ i cykelstället och inte ställas utanför porten. Barnvagnar och rollatorer får inte placeras i entrén eller i trapphusets olika våningsplan.

Soprum och källsortering
I vår förening så källsorterar vi avfall och det finns det markerade kärl för olika avfallsprodukter placerade i soprummet. Knyt alltid ihop soppåsarna så att inte matrester sprids i soprummet. Se till att sortera rätt sak i rätt kärl. Om du inte vet hur du ska sortera så hittar finns det en sorteringsguide 
Kartonger och övrigt emballage ska vikas ihop eller tas isär för att spara utrymme; föreningen betalar för varje tömning. Färgburkar och andra kemiska produkter får inte lämnas i grovsoprummet utan ska lämnas på närmaste miljöstation. Enligt lag ska el- och elektronikavfall samlas in särskilt och får därför inte lämnas i grovsoporna. Du ansvarar själv för att transportera sådant avfall till närmaste miljöstation / lämnas på av föreningen särskilt anvisad plats. Genom att sopsortera och kompostera så kan vi hålla våra avgifter nere.

Mata inte fåglar
Tänk på att inte lägga ut mat till fåglar på balkongen eller fönsterblecket. Fåglarna är vackra att se på, men tyvärr skräpar de ner en hel del. De tappar även mat, som sedan lockar råttor och möss till huset.

Grillning
Det är tillåtet att grilla på lägenhetens balkong och uteplats, men bara med el samt gasolgrill. Förvaring och hantering av gasol måste ske enligt regelverk, se https://www.msb.se/.

Oavsett var eller hur du grillar, tänk på att visa hänsyn till dina grannar när det gäller os och rök.

Levande balkong och uteplats
För att göra balkongen eller uteplatsen lite extra trevlig är det många som vill sätta upp ett balkongskydd eller en markis. Tänk på att markiserna endast kan fästas där det är förberett för detta, kontakta din styrelse för mer information. 

För att glasa in en balkong/uteplats krävs styrelsens godkännande samt bygglov.

Vill du sätta upp blomlådor gör du det på insidan av balkongen. Vädra kläder eller hänga tvätt kan man göra på balkongen, men inte piska eller skaka mattor då dammet kan flyga in i någon annans lägenhet. Många människor är allergiker eller astmatiker och får kraftiga besvär av rök. Undvik därför att röka på din balkong eller uteplats eftersom röken kan sugas in i grannarnas lägenheter. Detta gäller även att borsta sin hund på balkong då hundhår kan flyga in hos grannen.

För att minska risken för fuktangrepp på fasaden är det viktigt att snöröja på balkongen/terrassen närmast fasaden. Detta gäller speciellt för Dig som har balkong eller terrass utan tak. Enligt föreningens stadgar skall Bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla lägenheten jämte tillhörande utrymmen i gott skick. Detta gäller även marken, balkongen, terrassen och uteplatsen på gårdsbjälklag, om sådan ingår i upplåtelsen. Se till att balkong-/altandörr är ordentligt stängd så undviker du att vatten tränger in i lägenheten vid kraftig nederbörd och/eller snösmältning.

Bostadsrättsföreningens markansvar
Din bostadsrättsförening ansvarar för gårdsytor, gångvägar och övrig mark inom fastigheten som föreningen äger.

Snöröjning och sandning
Föreningen ansvarar för att gemensamma kör- och gångytor inom fastighetsgränsen snöröjs i sin helhet. Detta är viktigt för att få jämna tjällyftningar och för att undvika skador på beläggningar. Snön får inte läggas upp på planteringsytor och saltning bör undvikas då det skadar betong och växter. På våren bör sandupptagning genom maskinborstning och manuell sopning av asfalt och plattytor utföras. Snöröjning och sandning ingår i bostadsrättsföreningens ansvar för de allmänna gångytorna, trottoaren och gångvägen mellan hus och parkering.

Planteringsytor, träd och växter
För det allmänna intrycket av området, är det viktigt att planteringsytorna alltid ser välvårdade ut. Föreningen ansvarar för gödsling och ogräsbekämpning, samt att vissna växtdelar tas bort och att döda och sjuka träd och buskar byts ut. Även ytor täckta av grus måste hållas efter regel­bundet så att gruset inte sprids till angränsande ytor.

Utvändiga vatten- och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar och brunnar kontrolleras av föreningen. Vatten- och spillvattenledningar kräver normalt ingen skötsel, men en årlig kontroll av brunnslock är lämpligt.

Gemensamhetsanläggning
Att sköta om sitt bostadsområde är det bästa sättet att trivas och att öka bostadens värde. Vissa delar av området nyttjas av flera fastigheter, varför en gemensamhetsanläggning måste inrättas.

Inrättningen sker vid en lantmäteriförrättning och gemensamhets­anläggningen kan omfatta exempelvis kör- och gångytor, belysning, grönytor, vatten- och avlopps­anläggningar, lekplatser, parkerings­platser och garage. Förvaltningen av dessa anläggningar sker enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter och kan antingen ske genom delägar­förvaltning eller föreningsförvaltning. Förvaltas anläggningarna direkt av fastighetsägarna, dvs genom delägarförvaltning, måste dessa vara eniga om varje beslut som rör anläggningen.

Samfällighetsförening
Om många fastigheter är delägare i den gemensamma anläggningen förvaltas den med fördel av en samfällighetsförening. Detta sker bland annat genom att stadgar antas, styrelse och revisorer utses och föreningsstämma anordnas. Samfällighetsföreningen är en egen juridisk person vars medlemmar utgörs av ägarna till de deltagande fastigheterna. Vid det första mötet antar delägarna samfällighetsföreningens stadgar. Normalt sker detta med utgångspunkt från de normalstadgar som Lantmäteriet tagit fram. Stadgarna utgör ett regelverk som bland annat klarlägger föreningens och styrelsen uppgifter, fondering till underhålls- och förnyelsefond och hur föreningsstämman ska gå till. Ändring av stadgarna kan bara ske vid en föreningsstämma.

Stämma och styrelse
Stämman är samfällighetsföreningens beslutande organ. Vid stämman deltar utsedda representanter från bostadsrättsföreningen. Normalt hålls stämman en gång per år, men extrastämma kan anordnas om särskilt behov uppstår. Protokoll ska föras över de beslut som fattas på stämman.

Samfällighetsföreningens styrelse, som utses vid stämman, är föreningens verkställande organ. Styrelsen har till uppgift att se till att befintlig anläggning förvaltas enligt anläggningsbeslutet, att föreningsstämma kommer till stånd och att föreningen i övrigt följer stadgar och stämmobeslut i överensstämmelse med lagstiftningen.

Ansvarsområden
Samfällighetsföreningen har ansvar för underhåll av gemensamhetsanläggningen och beslutar om omfattningen av underhållet.

Snöröjning och sandning
Samfällighetsföreningen ansvarar för att kör- och gångytor inom området snöröjs och sandas.

Grönytor
Samfällighetsföreningen ansvarar för skötseln av grönytor så som planteringar, gräs, träd och växter. Även grusytor måste hållas efter regelbundet. 

Vatten- och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar och brunnar ska kontrolleras av samfällighetsföreningen. Vatten- och spillvattenledningar kräver normalt ingen skötsel, men en årlig kontroll och rensning av brunnar är lämplig.

 

Styrelsen Brf Kvibergs Allé reserverar sig för eventuella ändringar och tryckfel.