Trivselregler och gemensamma ytor
Trivselregler
Följande regler är utfärdade av
Styrelsen, då vi tror att glada grannar är bra grannar. Följande tips och
riktlinjer är uppsatta för att vi ska visa varandra hänsyn och bidra till bra
grannsämja och ökad trivsamhet.
Alla medlemmar har ett gemensamt ansvar för att vår bostadsrättsförening förblir en trivsam och väl fungerande förening. Förutom stadgarna har föreningen också ett antal ordningsregler vilka är till för att öka trivseln för de boende. Det här bör du veta om föreningens ordningsregler.
Ansvar för ordningen
Styrelsens
uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och
verkställa de beslut som föreningsstämman fattar. I den löpande förvaltningen
ingår också ordningsfrågorna. Detta innebär att styrelsen har ansvaret för att
det är ordning och reda både i och utanför huset/husen. Alla är i princip
skyldiga att rätta sig efter ordningsreglerna. Att bo i bostadsrätt innebär ett
gemensamt ansvar. Som medlem i föreningen har Du inte bara rätten till en
bostad i föreningens hus utan Du har också skyldigheter mot föreningen och
övriga medlemmar!
För vem gäller reglerna?
Ordningsreglerna
gäller Dig som bostadsrättshavare men även familjemedlemmar omfattas liksom
gäster, inneboende eller hantverkare som utför arbete åt Dig i lägenheten.
Ordningsreglerna gäller också för andrahandshyresgäster. Om föreningen har egna
hyresgäster gäller reglerna även dem.
Vad händer om ordningsreglerna inte följs?
Om
ordningsreglerna inte följs kan styrelsen i allvarligare fall ifrågasätta om Du
skall få bo kvar. Förseelser som är av liten betydelse för föreningen och
övriga medlemmar kan inte leda till uppsägning. Först måste styrelsen uppmana
den som bryter mot reglerna att följa dessa. Därefter och om medlemmen eller
hyresgästen trots uppmaningen inte följer reglerna kan det blir fråga om
uppsägning.
Störningar och Ljudvolym
För
att alla ska trivas är det viktigt att man inte störs av omkringboende. Alla
boende är skyldiga att visa hänsyn. Lagen ser strängt på störningar! Den som
stör och inte rättar sig efter tillsägelse från styrelsen kan i allvarligare
fall komma att bli uppsagd från lägenheten. Skyldigheten gäller i lägenheten
men också i gemensamma utrymmen som till exempel i trapphus och hiss.
En grundregel är att man aldrig vid någon tid på dygnet får uppträda så man stör sina grannar. Tystnad för nattvila ska råda mellan 22:00 och 07:00. Några exempel på saker som bör ske innan kl. 22.00.
· Dammsuga
· Tvätta i sin tvättmaskin
· Hög volym på TV eller musikanläggning
·
Flytta möbler
Observera att borrning, spikning och liknande ska
ske på vardagar mellan kl. 08.00 – 20.00 eller helger mellan
kl. 09.00 – 20.00.
Kontakta i första hand dina grannar om du blir störd. Ska
du anhålla en fest, göra renoveringar eller liknande är det jättebra att
kontakta dina närmsta grannar och sätta upp en lapp på anslagstavlan i
trapphuset innan, för att på så sätt minska irritation.
Om du upplever Störande grannar så finner du mer information
på sidan: Störningar – om du har problem med störande grannar
Där hittar du även störningsrapport för att föra journal över störningar.
Vårda föreningens tillgångar
- Tänk på att vara rädd om och väl vårda föreningens egendom. Kostnader för underhåll och reparationer betalas av alla gemensamt.
- Om akut skada inträffar i huset tag i första hand kontakt med någon i styrelsen eller fastighetsskötarfirman enligt anslag i porten.
Trygghet och säkerhet
- Kontrollera att ytterdörren i fastigheten går i lås efter in- och utpassering
- Släpp inte in någon okänd person i fastigheten. Var särskilt vaksam när Du öppnar via porttelefonen
- Lämna inte källardörrar olåsta.
- Var försiktig med eld, släck alla ljus innan du somnar, undvik att röka inne.
- Din lägenhet ska vara utrustad med brandvarnare.
- Meddela gärna grannar eller styrelsen om Du är bortrest under en längre tid.
- Parkera inte barnvagnar eller cyklar i trapphuset eftersom detta kan försvåra utrymning och förhindra framkomlighet.
Andrahandsuthyrning
Uthyrning i andra hand kräver styrelsens samtycke. Begäran om samtycke ska
vara skriftlig och innehålla skälet för begäran, tidsperiod och vem som ska
hyra lägenheten. Vi godkänner 1 år åt gången. Om uthyrningen ska pågå längre
tid än två år ska hyresgästen avstå från besittningsskydd. Besittningsskyddet
för andrahandshyresgäst avtalas bort genom ansökan till hyresnämnden, som har
särskild blankett för detta.
Lägenhetsunderhåll
Bostadsrättshavare
ansvarar för att underhålla lägenheten. Vad som ingår i lägenheten och som ska
underhållas framgår av föreningens stadgar. Till lägenheten räknas normalt
lägenhetens golv, väggar och tak, inredning i kök och badrum, glas och bågar i
fönster samt inner- och ytterdörrar. Om något går sönder måste Du se till att
det repareras.
Det är särskilt viktigt att Du har uppsikt över lägenhetens våtutrymmen. Läckageskador kostar stora pengar och leder i allmänhet till stort obehag för den som drabbas.
En särskild bostadsrättsförsäkring kan vara ett bra skydd om olyckan är framme.
Bygga om i lägenheten
Mindre
förändringar får göras i lägenheten. Du får till exempel lägga nya golv, sätta
upp nya skåp eller byta ut vitvaror i köket. Mer omfattande förändringar kräver
dock styrelsens tillstånd, till exempel om Du vill ta ner en vägg, dra nya rör
i kök och badrum. Ibland kan det också behövas bygganmälan för att utföra vissa
åtgärder i lägenheten. Kontakta alltid styrelsen innan Du sätter i gång!
Tänk också på att ta hänsyn till de omkringboende när Du utför bullerstörande arbeten i lägenheten. Dessa bör i första hand utföras under dagtid (08.00-20.00). Se även punkten om Ljudvolym
Källare och vind
I källare och
vind får personliga tillhörigheter endast förvaras på avsedd plats. Gångarna
ska hållas fria från saker och får inte belamras. Undvik att förvara stöldbegärlig
egendom i källare eller på vind, liksom brandfarligt gods eller mat/råvaror.
Husdjur
Innehavare av
husdjur ska övervaka att dessa inte stör eller förorenar i fastigheten och inte
heller rastas i planteringar eller på barnens lekytor. Plocka upp djurets
spillning. Tänk på att inte borsta hunden på balkong då hårtussar lätt flyger
in hos grannen.
Cyklar, mopeder, barnvagnar, rollatorer
Cyklar och
mopeder ska förvaras i cykelrummet /på gården/ i cykelstället och inte ställas
utanför porten. Barnvagnar och rollatorer får inte placeras i entrén eller i
trapphusets olika våningsplan.
Soprum och källsortering
I vår förening så
källsorterar vi avfall och det finns det markerade kärl för olika
avfallsprodukter placerade i soprummet. Knyt alltid ihop soppåsarna så att inte
matrester sprids i soprummet. Se till att sortera rätt sak i rätt kärl. Om du
inte vet hur du ska sortera så hittar finns det en sorteringsguide
Kartonger och övrigt emballage ska vikas ihop eller tas isär för att spara
utrymme; föreningen betalar för varje tömning. Färgburkar och andra kemiska
produkter får inte lämnas i grovsoprummet utan ska lämnas på närmaste
miljöstation. Enligt lag ska el- och elektronikavfall samlas in särskilt och
får därför inte lämnas i grovsoporna. Du ansvarar själv för att transportera
sådant avfall till närmaste miljöstation / lämnas på av föreningen särskilt
anvisad plats. Genom att sopsortera och kompostera så kan vi hålla våra
avgifter nere.
Mata inte
fåglar
Tänk på att inte
lägga ut mat till fåglar på balkongen eller fönsterblecket. Fåglarna är vackra
att se på, men tyvärr skräpar de ner en hel del. De tappar även mat, som sedan
lockar råttor och möss till huset.
Grillning
Det är tillåtet att grilla på lägenhetens balkong och uteplats, men bara med el
samt gasolgrill. Förvaring och hantering av gasol måste ske enligt regelverk,
se https://www.msb.se/.
Oavsett var eller hur du grillar, tänk på att visa hänsyn till dina grannar när det gäller os och rök.
Levande
balkong och uteplats
För att göra
balkongen eller uteplatsen lite extra trevlig är det många som vill sätta upp
ett balkongskydd eller en markis. Tänk på att markiserna endast kan fästas där
det är förberett för detta, kontakta din styrelse för mer information.
För att glasa in en balkong/uteplats krävs styrelsens godkännande samt bygglov.
Vill du sätta upp blomlådor gör du det på insidan av balkongen. Vädra kläder eller hänga tvätt kan man göra på balkongen, men inte piska eller skaka mattor då dammet kan flyga in i någon annans lägenhet. Många människor är allergiker eller astmatiker och får kraftiga besvär av rök. Undvik därför att röka på din balkong eller uteplats eftersom röken kan sugas in i grannarnas lägenheter. Detta gäller även att borsta sin hund på balkong då hundhår kan flyga in hos grannen.
För att minska risken för fuktangrepp på fasaden är det viktigt att snöröja på balkongen/terrassen närmast fasaden. Detta gäller speciellt för Dig som har balkong eller terrass utan tak. Enligt föreningens stadgar skall Bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla lägenheten jämte tillhörande utrymmen i gott skick. Detta gäller även marken, balkongen, terrassen och uteplatsen på gårdsbjälklag, om sådan ingår i upplåtelsen. Se till att balkong-/altandörr är ordentligt stängd så undviker du att vatten tränger in i lägenheten vid kraftig nederbörd och/eller snösmältning.
Bostadsrättsföreningens
markansvar
Din
bostadsrättsförening ansvarar för gårdsytor, gångvägar och övrig mark inom
fastigheten som föreningen äger.
Snöröjning
och sandning
Föreningen
ansvarar för att gemensamma kör- och gångytor inom fastighetsgränsen snöröjs i
sin helhet. Detta är viktigt för att få jämna tjällyftningar och för att
undvika skador på beläggningar. Snön får inte läggas upp på planteringsytor och
saltning bör undvikas då det skadar betong och växter. På våren bör
sandupptagning genom maskinborstning och manuell sopning av asfalt och
plattytor utföras. Snöröjning och sandning ingår i bostadsrättsföreningens
ansvar för de allmänna gångytorna, trottoaren och gångvägen mellan hus och
parkering.
Planteringsytor,
träd och växter
För det allmänna
intrycket av området, är det viktigt att planteringsytorna alltid ser
välvårdade ut. Föreningen ansvarar för gödsling och ogräsbekämpning, samt att
vissna växtdelar tas bort och att döda och sjuka träd och buskar byts ut. Även
ytor täckta av grus måste hållas efter regelbundet så att gruset inte sprids
till angränsande ytor.
Utvändiga
vatten- och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar
och brunnar kontrolleras av föreningen. Vatten- och spillvattenledningar kräver
normalt ingen skötsel, men en årlig kontroll av brunnslock är lämpligt.
Gemensamhetsanläggning
Att sköta om sitt
bostadsområde är det bästa sättet att trivas och att öka bostadens värde. Vissa
delar av området nyttjas av flera fastigheter, varför en gemensamhetsanläggning
måste inrättas.
Inrättningen sker vid en lantmäteriförrättning och gemensamhetsanläggningen kan omfatta exempelvis kör- och gångytor, belysning, grönytor, vatten- och avloppsanläggningar, lekplatser, parkeringsplatser och garage. Förvaltningen av dessa anläggningar sker enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter och kan antingen ske genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. Förvaltas anläggningarna direkt av fastighetsägarna, dvs genom delägarförvaltning, måste dessa vara eniga om varje beslut som rör anläggningen.
Samfällighetsförening
Om många
fastigheter är delägare i den gemensamma anläggningen förvaltas den med fördel
av en samfällighetsförening. Detta sker bland annat genom att stadgar antas,
styrelse och revisorer utses och föreningsstämma anordnas.
Samfällighetsföreningen är en egen juridisk person vars medlemmar utgörs av
ägarna till de deltagande fastigheterna. Vid det första mötet antar delägarna
samfällighetsföreningens stadgar. Normalt sker detta med utgångspunkt från de
normalstadgar som Lantmäteriet tagit fram. Stadgarna utgör ett regelverk som
bland annat klarlägger föreningens och styrelsen uppgifter, fondering till
underhålls- och förnyelsefond och hur föreningsstämman ska gå till. Ändring av
stadgarna kan bara ske vid en föreningsstämma.
Stämma och
styrelse
Stämman är
samfällighetsföreningens beslutande organ. Vid stämman deltar utsedda representanter
från bostadsrättsföreningen. Normalt hålls stämman en gång per år, men
extrastämma kan anordnas om särskilt behov uppstår. Protokoll ska föras över de
beslut som fattas på stämman.
Samfällighetsföreningens styrelse, som utses vid stämman, är föreningens verkställande organ. Styrelsen har till uppgift att se till att befintlig anläggning förvaltas enligt anläggningsbeslutet, att föreningsstämma kommer till stånd och att föreningen i övrigt följer stadgar och stämmobeslut i överensstämmelse med lagstiftningen.
Ansvarsområden
Samfällighetsföreningen
har ansvar för underhåll av gemensamhetsanläggningen och beslutar om
omfattningen av underhållet.
Snöröjning
och sandning
Samfällighetsföreningen ansvarar för att kör- och gångytor inom området snöröjs
och sandas.
Grönytor
Samfällighetsföreningen ansvarar för skötseln av grönytor så som planteringar,
gräs, träd och växter. Även grusytor måste hållas efter regelbundet.
Vatten-
och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar och brunnar ska kontrolleras av samfällighetsföreningen.
Vatten- och spillvattenledningar kräver normalt ingen skötsel, men en årlig
kontroll och rensning av brunnar är lämplig.
Styrelsen Brf Kvibergs Allé reserverar sig för eventuella ändringar och tryckfel.